50 anledningar att vara medlem i Svenska kyrkan

Sopplunch, Fas 3-arbete, grillkvällar…
Jesus, någon?

bild (2)

Det här inlägget postades i Svenska kyrkan. Bokmärk permalänken.

En kommentar till 50 anledningar att vara medlem i Svenska kyrkan

  1. Thomas skriver:

    ”Sopplunch, Fas 3-arbete, grillkvällar…
    Jesus, någon?”

    Här kom tydligen vår Herre Jesus Kristus bort i beskrivningen av Svenska kyrkan, och dess verksamhet. Möjligen rörde det sig blott om en olycklig slump. Alternativt var de som utformade ovanstående beskrivning av Svenska kyrkan gravt utröttade, och därtill lätt förvirrade, vid tiden för sin arbetsinsats.

    En mer bister, och rentav cynisk tanke om orsaken till utelämnandet av Herren Jesus namn, är att det handlar om en avsiktlig markering. Utifrån denna bistra tolkning, förelåg alltså ingen trötthet, eller någon som helst förvirring, till grund för beslutet att utelämna Jesus Kristus.
    Inte alls.
    Det uppenbara undvikandet av Herrens namn var istället en medveten handling.
    Ytterst medveten, rentav.

    Om dessa cyniska tankegångar är det minsta riktiga, och det ej låg någon fadäs bakom utelämnandet av Jesus i beskrivningen ovan, lär denna händelse beskriva någonting djupare rörande detta samfund. Något som på en gång är lika anmärkningsvärt som illavarslande. Händelsen torde demonstrera att allehanda liberal-teologiska individer har tillskansat sig ett avsevärt, för att inte säga avgörande, inflytande över denna kyrka. I själva verket tycks liberalerna äga hegemonin.

    En annons för Svensk Kyrkan, utan något direkt omnämnande av Jesus Kristus, har sannolikt skapats för att olika personer inom detta samfund önskar detta. Anledningen till att människor vill undvika Herrens namn, lär komma ur en önskan att undvika allehanda konfliktytor gentemot omgivande, alltmer sekulära samhälle. Ett samhälle som Svenska kyrkan förtvivlat strävar efter att anpassa sig till, synbarligen mer än vad samfundet vill framlyfta, erkänna, och djupgående bejaka, en kristen kärna. Acceptans från rådande tidsanda, och omgivande samhälle, verkar tveklöst vara värdefullare för Svenska kyrkan än den kristna kärnan.
    Annat är svårt att förstå.

    På sätt och vis är det följaktligt, att Svenska kyrkan i sin berättelse om sig själv, inte positivt överraskar med annonstexter där det regelbundet nämns svårförklarliga fenomen som Herren själv, när nu kristna storheter som Jesus, Gud, den helige Ande och en nätt litet skrift som Bibeln syns så besvärande. Dagens Svenska kyrka verkar bokstavligen anse, att det mesta blir alldeles för ohanterligt om dylika storheter ska ställas mot samfundets nutida aktiviteter, och fokusering i stort.

    Som det sorgliga, uttalat liberal-teologiska läget ser ut för närvarande inom Svenska kyrkan, upplever sannolikt fler än en svenskkyrklig dignitär det som tryggast att begränsa informationen om Svenska kyrkans verksamheter till sådant som ”trädgård att besöka”, ”grillkvällar”, ”Fas 3 arbete”, ”HBTQ aktiva”, osv.
    Gud vet vad som eljest kunde hända.

    Ett explicit betonande av kristendom, och kristendom på djupet, skulle kunna generera massor av oönskad turbulens. Exempelvis kunde gammelmedia försynt börjar undra om Svenska kyrkan bytt inriktning osv. En dylik teologisk debatt, där Svenska kyrkans hållning i olika värdefrågor visade sig vara rakt motsatt den agenda som gälle för allsköns postmoderna, kulturrelativistiska, liberala svärmare, vill samma kyrka sannolikt undvika.
    Undvika för allt i den världsliga världen.

    Mot bakgrund av allt detta, är det desto mer glädjande att ta del av tongångarna hos ett annat evangeliskt-lutherskt samfund. Ett samfund som händelsvis vuxit fram ur Svenska kyrkan, som en direkt protest mot sistnämnda samfunds alltmer dubiösa, kulturrelativistiska, funktionssätt. Detta andra samfund, är den evangeliskt-lutherska kyrkan Missionsprovinsen.

    Vid ett besök på senare kyrkas webbplats, märks direkt en orientering avsevärt mer andlig än Svenska kyrkans variant. På indexsidan för Missionsprovinsens webbplats, ges exempelvis följande information:

    ”Längtar du efter andlig gemenskap?

    Längtar du efter att få fira gudstjänst tillsammans med andra kristna, att få Guds ord förkunnat på ett oförfalskat sätt, men hittar det inte där du bor? Många kristna i dagens Sverige är andligen hemlösa.

    Missionsprovinsen verkar för att alla som vill skall få möjlighet att fira gudstjänst. Kontakta gärna oss och berätta om din situation, kanske finns det fler än du på din ort som längtar efter en församling. Elia upplevde att han var ensam om att tjäna Gud i Israel, men Gud kunde korrigera med att det faktiskt fanns 7 000 som inte hade böjt knä för Baal (1 Kung 19:18).”

    Här låter allt genuint kristet. Missionsprovinsen tycks därmed vara ett samfund som fullt ut bejakar kristen andlighet, och gör detta obehindrat och rent. Formuleringar som ”…få fira gudstjänst…”, samt ”…få Guds ord förkunnat på ett oförfalskat sätt…”, påminner onekligen om någonting kristet.
    Någonting djupt kristet.

    Glädjande nog, verkar alltså det absurda landet Sverige ha begåvats med ett evangeliskt-lutherskt samfund som är, och verkligen vill vara, kristet. Ett samfund som önskar vara kristendomsbejakande till hela sitt väsen, och som erbjuder en seriös kristen fristad, oavsett samhället i övrigt. Därmed torde detta samfund skilja sig påtagligt från stora delar av Svenska kyrkan.
    Beträffande en mer teoretisk överbyggnad, rådande trosbekännelse, syn på liturgi mm, må stora likheter finnas mellan Missionsprovinsen resp Svenska kyrkan. I praktiken är dock kontrasterna slående, exempelvis gällande äktenskapssyn, ämbetsfrågan, synen på Bibelns vikt och värde som grund för en andlig praktik osv. Missionsprovinsens praktiska ansats förefaller lika kristet solid, som Svenska kyrkans ansats syns undanglidande.

    Svenska kyrkan verkar sorgligt nog ha mist sin sälta. För evangeliskt-lutherskt bekännande människor i Sverige torde blott återstå, att ty sig till andra samfund. Måhända ty sig till evangeliskt-lutherska, sant kristna samfund, som gärna, öppet, och ständigt talar om Jesus.

Kommentarsfältet är stängt.